Var och köpte nya byxor igår, men vad jag inte hade räknat med var att jag måste ha en assistent med mig när jag har dem på mig. Blev väldigt kissnödig igår och skulle få upp dragkedjan som sitter baktill, lyckades att dra ner en millimeter innan kedjan fastnade i tyget, byxorna är väldigt tighta så det gick inte att slita av dem, turligt nog hade jag ju kärleken hemma som kunnde hjälpa mig. Ska man verkligen behöva assistans till ett par byxor?

I onsdags morse hände en incident som jag gärna hade varit utan, jag var lite stressad, skulle iväg på tre kundbesök då jag kör ut på Torsåsgatan och ska göra en högersväng ut på leden. Först är det stopplikt och framför strecket är det ett övergångsställe och tillika cykelbana. Jag stannar, tittar sedan åt båda hållen för att se att ingen kom farandes, till höger gassade solen så jag gled sakta fram. Helt plötsligt är han bara där, mannen med cykeln, jag tvärnitade och såg i mitt inre hur han flög ut på gatan, blev överkörd av en annan bil, hur jag fick åtta års fängelse med kedjor runt vristerna hackandes efter sten på en enslig plats.

Jag kom dock tillbaka till verkligheten då mannen ropade åt mig att jag måste titta åt båda hållen, jag bad tusen gånger om ursäkt och jag hade lyckats att dutta till ena bakdäcket på hans cykel, cykeln blev inte skadad och inte mannen heller, det var nog bara jag som blev väldigt skakad!

Imorse när jag körde över bron så såg jag att vid högbrodelen mot fastlandet så hade man gjort om till tre filer med två heldragna gula linjer, då är ju min fråga, vem får köra i mittenfilen?

Jag vet då inte!!

En Nordafrikansk kycklingrätt tillagad i lergrytan med chili, harissa, citron, ingefära, kanel, färsk persilja och mynta, till det sallad och couscous!

Var hos Johan Warodell imorse och gjorde denna superfina tatuering som jag är riktigt nöjd med! Den sitter på vänster underarm.

  Tro, hopp och kärlek!

På vår kickoff i år så hade vi en föreläsare som berörde mig och säkert 99% till av publiken något oerhört starkt, det var Pär Johansson från Glada Huddik!

En hjälte i mina ögon, en man som tagit mod till sig att se hela människan.

Men igår så fastnade jag framför tv:n och Uppdrag Granskning och fick då en helt annan bild av denna man som gett så starkt intryck, i mitten av programmet där Janne Josefsson rotat runt bland Pärs fakturor och olika arrangemang så kände jag mig helt plötsligt lurad, grundlurad på mina egna känslor.

Hur kunde det bli så?

Men allt efter som programmet led mot sitt slut så hade jag tagit mitt förnuft till fånga och vinklade programmet på ett litet annat sätt än vad Josefsson gjorde och kände att Pär är fortfarande den hjälten som berörde mig!

Jag sitter ju här och väntar på dig och ditt bloggande!

Har själv suttit och läst igenom de senaste inläggen i bloggen och insett att jag bloggat mest om mat och tyvärr lite negativa historier så nu har jag bestämt mig att om jag ska fortsätta så ska det bli enbart om mat (fast nu hör jag på nyheterna om fifflet i Glada Huddik och blir genast arg).

Så gick det åt pipan igen då, jag vill gärna dela med mig och främst för min skull skriva av mig men det känns som om jag står och stampar.

Ska jag vara en samhällskritiker eller surfittan som retar sig på allt eller ska jag dela med mig av min glädje av att laga mat,?

Ja, vad vet väl jag!